Tag: Madagaskar

Madagaskar-brandgator byggs och träd planteras

Under året har hela 19 km långa och 15 meter breda brandgator skapats för att skydda de kvarvarande skogsfragmenten på Madagaskar. Arbetet har utförts av bybor som på så sätt även fått en inkomst.

Stora ytor har också återplanterats. Det sker genom trädplantering men också genom att ta bort invasiva arter för att på så sätt hjälpa den naturliga återväxten på traven. En plantskola med åtta markdrivbänkar där fröer kan gro har byggts upp. Totalt har de åtta drivbänkarna kapacitet att driva upp 10 400 trädplantor per säsong. Val av trädarter och metod har tagits fram tillsammans med framtagits botaniker. Två personer från lokalsamhället har anställts för att sköta verksamheten.

Niklas Jönsson/Azote Library

Eftersom planteringen kräver stora mängder kompostmaterial har två centra för produktion av kompost upprättats. För att få fram komposten återanvänds och finfördelas det material som tas bort på marken när man skapar brandgatorna. Det blandas sedan med boskapsgödsel, vänds och vattnas. Efter drygt tio veckor hade det ena centret producerat hela åtta kubikmeter kompostmaterial.


Simon Edman/Azote Library

En forskar har anställts för att tillsammans med studenter från universitetet inventera insekter i vattendragen i Ambohitantely. Syftet är att öka kunskapen om arterna i skogen, varav många är nya för vetenskapen.

När det gäller den byggnad som planerats är platsen bestämd och ritningar håller på att tas fram. Det första spadtaget tas i början av året.

Läs mer om vårt projekt i Madagaskar

Madagaskar: Brandgator håller elden borta

Värdefull skog på Madagaskars högplatå riskerar att gå upp i rök när eld från omgivande savannområde sprider sig. Med hjälp av brandgator byggda av lokalbefolkningen ska eldens framfart stoppas och skogen bevaras.

Föreningen Rädda Regnskogs arbete med att bevara de sista höglandsskogarna på centralplatån i området Ambohitantely pågår för fullt. Nyligen skrevs kontrakt med den inhemska malagaskiska organisationen Association Vahatral, och samarbetet med reservatsförvaltaren Madagascar National Parks är redan igång.

Det är viktigt att ha bra samarbetspartners på plats, säger Emma Skoog Tagizade på Rädda Regnskog.

– Det är en förutsättning för att vi ska uppnå våra mål och vi är mycket nöjda att vi redan har kommit så långt.

Naturreservatet Ambohitantely består av knappt hundra mindre skogsfragment, varav det största är lite över 1 000 hektar stort. Det största hotet mot de kvarvarande skogarna är eld som sprider sig in i området från den omgivande grässavannen. För att hindra elden att nå fram till skogen byggs brandgator.

– Genom att för hand ta bort all vegetation och det översta förnalagret i breda gångar runt skogsområdena håller vi elden på avstånd, förklarar Johannes Bergsten, kontaktperson för projektet på Madagaskar. Det stoppar effektivt eldens framfart och hjälper till att bevara den värdefulla skogen.

Förlängningen av brandgatorna har gått både smidigt och fort. Det var så sent som i april som reservatsförvaltaren Madagascar National Parks startade arbetet och fyra etapper om totalt nästan fem kilometer brandgata är redan iordningställda.

– Det är över förväntan, säger Johannes Bergsten. Jag är imponerad över hur väl arbetet fortgår.

Projektet också är tänkt att generera inkomstmöjligheter för de som bor kring naturreservatet. Arbetet med att skapa och sköta brandgator är ett sådant lyckat exempel.

– Ett sextiotal personer rekryterades från de närliggande byarna efter att projektet och insatsen förankrats hos ledaren i byn Maharidaza, berättar Johannes Bergsten. Det här projektet är bra både för skogen och för lokalbefolkningen.

Lemurer räddar regnskogen i Madagaskar

På bara 70 år har mer än hälften av Madagaskars regnskog försvunnit. I ett försök att vända trenden tar landet hjälp av lurviga lemurer och andra djur, helt i linje med Rädda Regnskogs arbete för att bevara utrotningshotade arter. 

Madagaskar står liksom hela vår planet inför ett vägskäl. Vi kan förvärra tillståndet för både klimatet och den biologiska mångfalden – eller förbättra det. Väljer vi det sistnämnda kan lemurer och andra djur bli våra allierade, enligt en ny studie från SLU som presenteras i marsnumret av tidskriften Syre.

Däggdjur, fladdermöss och fåglar som funnits på ön sedan urgamla tider spelar en viktig roll för skogens bevarande och återväxt. Förhoppningen är att den börjar återplantera sig själv när djuren äter frön som sedan bajsas ut och blir till nya träd, och detta helt utan inblandning av vare sig människa eller teknik.

– Just därför är vårt arbete för att bevara mångfalden så viktigt, säger Emma Skoog Tagizade på Rädda Regnskog. Ju fler djur som överlever och kan fortplanta sig, desto större positiv effekt på skogens återväxt och klimatet. 

Rädda Regnskog arbetar med skogsområdet Ambohitantely på den centrala högplatån på Madagaskar, det sista av den ursprungliga skogen i området som hyser många unika djur- och växtarter som är hotade.

– Här lever bland annat två grodarter (Anilany helenae och Anodonthyla vallani) som inte finns någon annanstans på jorden, berättar Emma Skoog Tagizade.

I området finns även fem lemurarter; en muslemur, en dvärglemur, en bambulemur, en ullmaki samt den bruna makin. Vid sidan av dessa finns också en rik fauna av tanrekar med 14 olika kända arter plus två för vetenskapen nya arter av långsvanstanrekar. Tanrekar är, liksom lemurer, en unik endemisk däggdjursfamilj som bara finns på Madagaskar.

Ullmakin Avahi Laniger

-Och inte nog med det, fortsätter Emma Skoog Tagizade. Utöver dessa arter har man också funnit en ännu obeskriven art av bladsvansödla i Ambohitantely så det här är tveklöst mycket viktigt område att bevara.

Parallellt med att skydda utrotningshotade djur driver Rädda Regnskog projekt för återplanteringen av skog. Det är en långsiktig och resurskrävande process som bidrar till att bygga ihop och skydda skogsfragmenten.

-Genom att stödja flera parallella initiativ gör vi skillnad på flera fronter. Vi är glada att våra givare och medlemmar stödjer vårt arbete. Tillsammans räddar vi regnskog för framtiden, och lemurerna hjälper till allt de kan, avslutar Emma Skoog Tagizade.

Madagaskar

Brandgator räddar regnskog från att brinna upp

Värdefull regnskog på Madagaskars högplatå riskerar att gå upp i rök när eld från omgivande savannområde sprider sig. Med hjälp av brandgator hejdar Rädda Regnskog elden och bevarar skogen.

Tack vare sitt isolerade läge har ön Madagaskar utanför Afrikas sydöstra kust ett unikt växt- och djurliv som inte går att hitta någon annanstans i världen. Här finns många endemiska arter, det vill säga arter som bara finns just här men när avskogningen ökar hotas det unika växt- och djurlivet.Madagaskars orörda regnskog har minskat med över två tredjedelar (69%) bara de senaste 30 åren. Regnskogen riskerar vara helt försvunnen om mindre än ytterligare 30 år (2049) om avskogningen fortsätter i samma takt som senaste decenniet.

Brand – det största hotet mot regnskogen

Det största hotet mot regnskogen och djuren som lever där är bränder. Varje år bränns gräsmarkerna runtomkring skogen för att tjäna som bete åt boskap och elden sprider sig lätt in i skogen. För att skydda skogen utbildar Rädda Regnskog lokalbefolkningen i att röja och underhålla brandgator. Genom att för hand ta bort all vegetation i breda gångar runt skogsområdena hålls elden på avstånd den värdefulla skogen bevaras.

Skogsområdet Ambohitantely på den centrala högplatån är det sista av den ursprungliga skogstypen som en gång växte här och sedan 1981 klassat som naturreservat. Arbetet för att bevara det sker sedan flera år i samarbete med lokala organisationerna Association Vahatral och Madagascar National Parks.

Fakta

  • Madagaskar är världens fjärde största ö belägen utanför Afrikas sydöstra kust.
  • På  30 år har Madagaskar förlorat två tredjedelar av kvarvarande orörda regnskog. Med samma takt i ytterligare 30 år är den helt borta.
  • Det största hotet mot den regnskog som finns kvar, och djuren som lever där, är bränder

Din hjälp behövs!

Skänk en gåva så kan vi rädda ännu mer regnskog som annars riskerar att gå förlorad.

Vi är med och räddar det unika skogsområdet Ambohitantely på Madagaskar

Det unika skogsområdet Ambohitantely på den centrala högplatån på Madagaskar är klassat som naturreservat sedan 1981. Det stora skogsområdet är det sista av den ursprungliga skogen på den centrala högplatån och hyser många unika djur- och växtarter vilka nu är hotade.

Området som delskyddades redan 1951 utgörs av flera skogsområden, varav ett större och ett stort antal mindre skogsfragment. Här lever många unika djurarter, bland annat två grodarter (Anilany helenae och Anodonthyla vallani) som inte finns någon annanstans på jorden. Båda är listade som akut hotade av Internationella naturvårdsunionen (IUCN). I området finns även fem lemurarter; en muslemur, en dvärglemur, en bambulemur, en ullmaki samt den bruna makin. Vid sidan av dessa finns också en rik fauna av tanrekar med 14 olika kända arter plus två för vetenskapen nya arter av långsvanstanrekar. Tanrekar är, liksom lemurer, en unik endemisk däggdjursfamilj som bara finns på Madagaskar.

– Och inte nog med det, säger Miguel Jaramillo, Rädda Regnskog. Utöver dessa arter har man också funnit en ännu obeskriven art av bladsvansödla i Ambohitantely så det här är tveklöst ett spännande och givande område att utforska!

Hotet mot de kvarvarande skogsfragmenten i Ambohitantely utgörs främst av bränder. Varje år bränns de omkringliggande gräsmarkerna för att tjäna som bete åt boskap och bränderna sprider sig lätt in i skogen. För att skydda skogen anläggs brandgator, vilket har visat sig vara en mycket effektiv åtgärd för att stoppa gräsbränderna från att sprida sig. Målet är att alla skogsfragment ska skyddas och även detta viktiga arbete stöds av Rädda Regnskog.

Ett annat projekt som får stöd är återplanteringen av skog. Det är en långsiktig och resurskrävande process som, tillsammans med skyddande brandgator, bidrar till att bygga ihop och skydda skogsfragmenten.

Gemensamt för många av världens unika skogsområden är utmaningen och viljan att skapa hållbara inkomstmöjligheter för de som bor dess närhet. Varje år kommer många forskare till området, vilket skapar inkomstkällor. Därför stödjer Rädda Regnskog även byggandet av en enklare forsknings- och logistikstation. Förhoppningen är att den ska locka fler forskare och att hyresintäkterna ska bidra till bevarandet av den värdefulla skogen.

– Genom att stödja flera parallella initiativ gör vi skillnad på flera fronter. Vi är glada att våra givare och medlemmar stödjer vårt arbete. Tillsammans räddar vi regnskog för framtiden, avslutar Miguel.