De unika regnskogarna på Madagaskars högplatå är hotad. Sällsynta arter av djur och växter riskerar att utrotas när skogen skövlas. Men nu ger nya metoder hopp om framtiden för Madagaskars regnskog.

Ambohitantely är ett naturreservat som ligger nordväst om Madagaskars huvudstad Antananarivo. För att bevara regnskogen i området och dess unika arter av växter och djur är skogen skyddad enligt lag sedan 1951.

Fotograf – Johannes Bergsten

–   Det som gör skogen unik är dess rika djur- och växtliv av en höglandstyp som nästan helt försvunnit, säger Pella Thiel på föreningen Rädda Regnskog. 

Madagaskar är ett av världens fattigaste länder med hög befolkningstillväxt. Ohållbart svedjebruk där skog omvandlas till odlingsmark är vanligt för att säkra mat för dagen. Hela 90% av Madagaskars växtarter är idag hotade. Att hitta lösningar där man både räddar skogen och ser till att människor har en stabil inkomst är därför nödvändigt.

Viktigt samarbete med lokalbefolkningen

Madagaskar National Parks och Vahatrastiftelsen bidrar till att skydda skogarna. Genom att bygga goda relationer med lokalbefolkningen har ett engagemang vuxit fram. Genom gemensamma projekt skapas alternativa inkomstmöjligheter för lokalbefolkningen samtidigt som man bevarar skogen och djurlivet i området.  

Johannes Bergsten på Naturhistoriska Riksmuseet som är initiativtagare till projektet berättar att projektet i Ambohitantely gjort fantastiska framsteg under de första två åren.

–   En imponerande uppbyggnad av plantskola och produktion av kompostmaterial tillsammans med teknikutveckling för trädplantering har lagt grunden för att vända trenden av en årligen krympande skog.

Under de kommande två åren ska 20 000 kvadratmeter mark återbeskogas.

–   Ambohitantely är sista chansen att rädda en unik typ av höglandsskog med många endemiska arter som inte finns någon annanstans, fortsätter Johannes Bergsten. När de försvinner härifrån är de utrotade för alltid.

Återplantering nyckeln till framgång

Genom att återplantera träd där det tidigare funnits skog hindras gräsmarker från att ta över, och ny skog kan i stället växa upp. Återbeskogning genom trädplantering är del av projektet och fokuserar på att knyta ihop fragmenterade delar av den kvarvarande skogen.

Fotograf – Johannes Bergsten

Nyligen anordnade Vahatrastiftelsen en trädplanteringsdag tillsammans med universitetsstudenter och lokalbefolkningen. Botanikern Dr. Jacquis Tahinarivony från Madagaskar följer upp planteringen. Han kontrollerar att växterna trivs och växer som de ska. En utmaning för att återplanteringen ska lyckas är den näringsfattiga jorden, en naturlig följd av bränderna, berättar han. Dessutom packas jorden hårt när skogsytor försvinner, vilket minskar jordens förmåga att bibehålla vatten.

–   Det gör det svårare för rötterna hos de nyplanterade träden att ta sig igenom jorden för att hämta den näring de behöver. Det bidrar till att träden inte växer som de ska.

Nya metoder ger hopp om framtiden

Men det finns sätt att komma till rätta med detta. Genom att fylla planteringsgroparna med kompostmaterial skapas gynnsammare förutsättningar för trädplantorna. Ett enkelt droppbevattningssystem med återvunna 1,5 liters vattenbehållare vid varje träd förser dem med vatten i långsam takt.

Hittills har 4 200 nya träd planterats och ytterligare 20 000 plantor är redo för att sättas i jorden.

–   Tekniken som har använts vid återplanteringen har visat sig mycket lyckosam. Hela 90 % av träden har klarat sig och det ger hopp om regnskogens framtid, säger Jacquis Tahinarivony.