Molnskogen vid floden Cambugán – del I

4 november, 2014

Det finns olika sorters skog i tropikerna. Regnskogar, som i Amazonas lågland, är nog de mest omtalade. Molnskogarna, som finns i tropiska bergstrakter, är mindre kända och mer sällsynta. I den andinska bergskedjan som sträcker sig genom Sydamerika, finns nästan ingen skog kvar. Desto mer angeläget att skydda den unika molnskogen kring floden Cambugán i nordvästra Ecuador. Jag har hört de mest skilda uppgifterna om hur lång tid det tar att ta sig dit, alla från fyra till tio timmar, så det är inte utan ett visst mått av spänning som resan påbörjas. Här ser du filmen från första delen av vandringen!

Vi startar resan i god tid, redan 05.15 är vi på plats för att påbörja packningen.

MS_packa

I Mitad del Mundo är det som vanligt varmt och torrt. Här stannar vi för byte av fordon, nu är det en fyrhjulsdriven lastbil som gäller, stadsjeepen får vänta på oss här.

MS_lastbil

När vi inte kan ta oss fram längre med lastbilen, lastar vi packningen på de hästar som skall hjälpa oss. Det är ett under att de kan ta sig fram på den stig vi snart skall gå.

MS_packning av hästar

Utsikten talar för sig själv.

MS_Utsikt

Här är vi mitt ute i ingenstans, på en stig som bitvis knappt går att gå på. Jag tyckte vi hade gått långt men det visade sig att vi knappt börjat.

MS_utsikt 2

Här passerar vi ett hus, ser ni solcellerna till höger om huset?

MS_hus

Soldater på vakt, jag fick rådet att inte röra boet med Ecuadors svar på bålgetingar, jag hade ingen lust att ta reda på hur ont det gjorde att bli stungen.

 

MS_getingar

Här är vi troligtvis på den högsta punkten under vår vandring. Fantastiska hästar som hjälpte oss med packningen. Hästarna går fritt mer eller mindre hela året i Cambuganskogen.

 

MS_hästar på högsta punkten

Bländande utsikt åt i princip alla håll.

MS_utsikt 3

Ingen expedition utan olyckor, Peter klev fel och gjorde illa sig ordentligt i foten. Skall vi kunna fortsätta? I nästa del berättar jag mer om den fortsatta vandringen!

 

MS_peter