Madagaskars hotade regnskogar hör till de mest artrika i världen. Nu har forskare hittat femton nya arter av vattenlevande skalbaggar. Samtidigt fortsätter vi arbetet med att bevara den hotade skogen.
Det var vid en inventering av vattendrag i de utrotningshotade regnskogarna som femton nya arter av vattenlevande skalbaggar, som inte finns någon annanstans på Madagaskar, nyligen kunde identifieras. Det framgår av ett pressmeddelande från Naturhistoriska riksmuseet, som gjort studien i samarbete med forskare från Antananarivo Universitet och Uppsala universitet.
– Det var spännande att vi kunde hitta så pass många nya arter inom ett relativt litet område. För mig var det en överraskning att dessa skogsfragment var så unika i sin artsammansättning samtidigt som de är mer eller mindre okända, säger Johannes Bergsten, intendent vid Naturhistoriska riksmuseet.
Inventeringarna gjordes på ett antal platser både inne i de kvarvarande skogsfragmenten på Madagaskars högplatå och direkt utanför i den omkringliggande grässavannen.
En jämförelse gjordes med faunan i de vattendrag som rinner genom den avskogade grässavannen. Den visar att många av de unika arterna som finns i skogsfragmenten försvinner om skogen förvandlas till grässavann. I stället ersätts de av generalister, det vill säga tåliga, vitt spridda arter som är vanligt förekommande.
– Det här visar att de kvarvarande skogsfragmenten har ett mycket högt bevarandevärde. Om de sista tusen hektaren från ett område försvinner finns en överhängande risk att ett stort antal arter utrotas för alltid, säger Johannes Bergsten.
Även om de studerade områdena på pappret har ett skydd i varierande grad, är hoten mot dem omfattande. I Anjozorobe-Angavo försvinner skogen gradvis söderifrån på grund av svedjebruk och omvandling till risfält. I Manjakatompo-Ankaratra har träkolsproduktion slagit hårt mot de sista resterna av naturlig skog. I Ambohitantely sprider sig de återkommande bränderna på savannen in i skogen och gör att skogen blir mindre för varje år.
Projekt ska rädda skogarna
I slutet av förra året härjade en förödande brand i de norra delarna av regnskogen i Ambohitantely. Just i det här området har Naturhistoriska riksmuseet, tillsammans med oss, initierat ett projekt för att bevara skogen.
– Tack vare detta projekt har man lyckats skapa 19 kilometer brandgator kring de största skogsområdena och på så sätt hindra att eld sprider sig in i skogen, berättar Pella Thiel, ledamot i Rädda Regnskogs styrelse.
Utöver det jobbar vi med återbeskogning genom trädplantering och naturlig föryngring. En plantskola, med kapacitet att driva upp 35 000 plantor per år av utvalda trädsorter för utplantering, har startats. Vårt projektet involverar också produktion av kompostmaterial för att öka plantornas chanser att överleva de första åren i den hårdpackade och näringsfattiga savannjorden. Under 2022 invigdes även en biologisk station som byggts inom ramen för projektet.
– Vi hoppas att projektet både ska lyckas vända trenden av krympande skogsfragment i Ambohitantely och samtidigt ge viktiga inkomstkällor till lokalbefolkningen, säger Johannes Bergsten.
Pella Thiel är glad över samarbetet och framgångarna som nu presenteras.
– Just nu är läget för regnskogen och den biologiska mångfalden väldigt akut på Madagaskar, säger Pella Thiel. Därför är vårt arbete viktigare än någonsin.
Anmäl dig idag!