5 skäl att bevara regnskogen

Varför regnskog

1. Livets väv – Regnskog och biologisk mångfald

Regnskog täcker ungefär sju procent av världens landyta, men tros vara hem åt långt över hälften av jordens arter. Man vet inte riktigt, helt enkelt för att vi inte har en aning om hur många arter av levande organismer det finns på jorden. Troligen har vi inte ens namn på en tiondel av dem. De flesta är insekter! Av kärlväxterna, en av de organismgrupper vi känner bäst, finns 70 % av arterna i de tropiska skogarna.1 Som exempel kan nämnas att i Ecuador har forskare hittat 245 arter av träd på en hektar (100*100 meter). I hela Sverige finns bara ett 40-tal inhemska trädarter! Växt-och djurarter är beroende av varandra i komplicerade samspel, och det är de som ger oss de ekologiska tjänster som du kan läsa om nedan. Utan den biologiska mångfalden fungerar inte ekosystemen. När regnskog försvinner utrotas arter för alltid, och vi kan inte veta vilka konsekvenser det får.

 

2. Kolförråd – Regnskog och klimat

Det är omöjligt att säga vad klimatförändringarna kommer att innebära för världens regnskogar, men deras ganska dåliga förmåga att anpassa sig till nya förutsättningar innebär att de kan vara illa ute. Regnskogen påverkas av klimatet, men påverkar det också. Dagens klimatförändringar orsakas främst av mänskliga utsläpp av koldioxid. En regnskog är som ett stort kolförråd: kol finns bundet i trädens stammar och blad, i alla levande organismer och i marken. Om man hugger ner regnskogen så omvandlas detta kol till koldioxid och hamnar i atmosfären, där det bidrar till klimatförändringar. När mark avskogas så förloras sålunda dess kollagrande förmåga. FN:s jordbruksorganisation (FAO, Food and Agriculture Organization of the United Nations) beräknar att mer än en fjärdedel av koldioxidutsläppen beror på avskogning, främst i tropikerna.2

Föreningen Rädda Regnskog får en del frågor om att klimatkompensera koldioxidutsläpp genom att köpa regnskog av föreningen. Forskning visar att det är mycket svårt att beräkna hur mycket en viss areal skog motsvarar i form av koldioxid. Föreningen anser därför att skydd av regnskog visserligen är en bra form av klimatkompensation, men vi kan inte bidra med ”konverteringar” av koldioxidutsläpp till regnskogsareal. Vi anser också att den som vill minimera sin klimatpåverkan gör bäst i att minska sina egna utsläpp på hemmaplan.

 

3. Apoteket Regnskogen

Många av de mediciner vi använder kommer ursprungligen från växter, man räknar med att över 40 procent av alla mediciner har aktiva substanser som bygger på ämnen i växtriket.3 Vår vanliga sälg till exempel innehåller ämnet acetylsalicylsyra som används i många värktabletter, som Treo. Nu tillverkas acetylsalicylsyra på kemisk väg, men vi hade inte haft receptet utan sälgen! Det upptäcks hela tiden nya arter som kan användas medicinskt, främst i tropikerna där artrikedomen är störst. Kanske finns botemedel mot svåra sjukdomar därute nånstans, det gäller bara att hitta dem innan arterna är utrotade…

För människor som bor i regnskogen är dess roll som apotek mer direkt – de använder de växter som finns i närheten helt enkelt. Forskning har visat att urbefolkningar kan ha kunskap om och använda över 1000 olika växtarter. I u-länderna har man uppskattat att 80% av befolkningen är beroende av folkmedicinska kurer vid olika sjukdomstillstånd och att 85% av kurerna baseras på växter. Människorna i Cambugánskogen har en dagsresa till läkare och apotek. Mediciner är också dyra. Därför är skogens mångfald, och kunskap om den, livsnödvändig.

 

4. Skafferiet – Regnskogen och råvarorna

Många av de livsmedel vi använder har ursprungligen hämtats från regnskog. Kaffe, bananer, paranötter, ananas, avocado och kakao är bara några exempel. På samma sätt som med medicinerna används regnskogens råvaror mer direkt av lokalbefolkningar. Ett av de främsta livsmedlen för regnskogsfolk är faktiskt fisk från skogens vattendrag, som utgör en viktig proteinkälla. Lokalbefolkningar känner till och använder många fler växtarter än de vi har namn på – det är bara ett fåtal av regnskogsarterna som lämpar sig för storskalig odling och export. Studier av Quichuafolket i Ecuador har visat att de har olika användningsområden för i princip alla trädarter – som byggnadsmaterial, mediciner, ved, och mat.4

 

5. Ekosystemtjänster – Skogen, vattnet och jorden

När regnskog huggs ner uppstår ofta oväntade konsekvenser som exempelvis översvämningar eller jordflykt. När skogen försvinner kan den inte längre leverera ekosystemtjänster till samhället. Ekosystemtjänster är nyttor våra mänskliga samhällen får från ekosystemen, oftast helt gratis. Skogar levererar många viktiga ekosystemtjänster:

  • De rymmer massor av olika arter – biologisk mångfald – som ger oss mat, mediciner och utgör grunden för övriga tjänster.
  • De fungerar som översvämningsskydd, genom att likt jättelika tvättsvampar dra åt sig vatten från de tropiska regnen som de sen släpper ifrån sig successivt genom floder och vattendrag. När skogen är borta kommer vattnet istället ojämnt under året, vilket resulterar i översvämningar under regntid och torka under torrtid.
  • De renar vattnet som passerar genom dem. En tredjedel av världens 105 största städer är beroende av skogklädda avrinningsområden för att invånarna ska ha rent vatten.5
  • De skyddar marken från erosion. Många ton matjord rinner ut i floder och hav varje år från avskogade områden, med förskräckliga konsekvenser för jordbruket. Jorden hamnar i floder och hav där den orsakar grumling som bland annat förstör vattenekosystemen (exempelvis korallrev) och därmed fisket.

Det finns ingen marknad för ekosystemtjänster, och de tas därför sällan med i beräkningen vid beslut om skogsavverkning eller alternativ markanvändning. Detta trots att många studier visar att skog ofta är mer värdefull där den står än som timmer. En kinesisk studie visade att timmervärdet av en skog vid Yangtze-floden var 10 % av skogens värde som översvämningsskydd.6 En beräkning av ekosystemtjänsternas värde visade att ett globalt nätverk av naturreservat skulle kosta ungefär 45 miljarder dollar årligen. Men de ekologiska tjänsterna från ett sådant nätverk skulle vara värda mellan 4400 och 5200 miljarder dollar, eller 100 gånger så mycket!7

 

[1] Världsnaturfonden WWF. 2005. Medicinalväxter.
[2] FAO, http://www.fao.org/newsroom/en/news/2006/1000385/index.html
[3] Världsnaturfonden WWF. 2005. Medicinalväxter.
[4] Bennett and Bradley. 1992. Plants and people of the Amazonian rainforest. Bioscience 42(8)
[5] Dudley N. and Stolton S. 2003. Running pure: the importance of forest protected areas to drinking water. WWF-World Wide Fund For Nature. http://www.eldis.org/static/DOC12564.htm
[6] Albaeco 2002. Sustainable Development Update nr 5 vol 2.
[7] Balmford, A. et al. 2002. Economic reasons for conserving wild nature. Science 297, 950-953.