Vanliga frågor & svar

FAQ

Om man köper mark genom Rädda Regnskog, vad innebär det att äga denna mark? Är det säkert att ingen skövlar den?

Du som köper regnskog av oss blir symbolisk ägare till marken. Juridiska ägare är vår samarbetsorganisation i Ecuador, Fundacion Cambugán. Det är också de som ansvarar för skogens skydd och förvaltning. Att skydda skog är betydligt mer komplicerat i ett land som Ecuador jämfört med i Sverige, på grund av en svagare samhällsförvaltning. Myndigheter som lantmäteri och rättsväsende har inte tillräckliga resurser för att se till att lagarna verkligen följs. Korruptionen är ganska utbredd. Genom Fundacion Cambugán gör vi allt vi kan för att förhindra skövling, bland annat genom att genom att verka för reservatsbildning och finansiera övervakning med skogvaktare. Den viktigaste garantin för att skogen får finnas kvar är att lokalbefolkningen i området är involverad i skogens välbefinnande och att de drar nytta av dess existens. Då blir de skogens väktare både mot statliga och privata försök att hugga ner den. Därför jobbar vi med de lokalsamhällen som finns inne i och utanför skogen, och därför går en lika stor del av pengarna till detta arbete som till själva köpen.

 

Hur stor yta skyddas av min gåva?

På Gåvobevisen anges en ungefärlig uppskattning av den yta som skyddas genom din gåva. Den exakta arealen skyddad skog kan bli större eller mindre. Variationen beror bland annat på att växelkursen för dollar varierar och att markpriset varierar (exempelvis beroende på hur nära en väg marken ligger och att värdet därmed påverkas av hur lätt den vore att avverka). Men det räcker inte att köpa marken för att den ska vara säkrad. Själva legaliseringsprocessen kostar också pengar. Samtidigt krävs aktiva insatser för att skydda skogen från illegal avverkning, för att hindra vägbyggen och uppodling. Bland annat måste skogvaktare utbildas, utrustas och få lön. Av de pengar vi sänder till Ecuador går därför hälften till markköp. Andra hälften används till nödvändiga åtgärder för att skydda den köpta skogen. Minst 80 procent av intäkterna från Gåvobevisen här i Sverige skickas till vår partner i Ecuador. Resten, alltså högst 20 procent, används för att täcka ofrånkomlig administration (porto, kuvert, tryck av gåvobevis, bankavgifter etc.). Alla ovanstående faktorer har vi lagt in i beräkningen av vilken yta du skyddar med din gåva. Större gåvor innebär lägre andel administrativa kostnader per gåvobevis. Föreningens strävan är förstås alltid att så stor del som möjligt av din gåva ska gå direkt till att skydda skogen.

Du kan köpa gåvobevis här»

 

Varför har ni inget 90-konto?

Vi är en liten förening som inte omsätter så mycket pengar. Vi har övervägt frågan om 90-konto men hittills bedömt att kostnaderna för att inneha ett sådant är för höga för att kunna motiveras. Vi vill ju rädda skog för våra pengar! Vi har som mål att mindre än 20 % av våra intäkter ska gå till administration. Det klarar vi nu utan problem, hittills har vi legat under 10 %. Frågan om 90-konto kommer dock att aktualiseras om vi ska fortsätta växa i den takt vi hittills gjort. Vi har förberett för att kunna söka 90-konto i framtiden genom att skriva våra stadgar i enlighet med de regler som Stiftelsen för insamlingskontroll har satt upp.

 

Vilka hot finns mot regnskogen?

Ofta ser hoten mot regnskogen ut som så att först avverkas skogen och timret blir exempelvis möbler, golv och papper. Sen används marken antingen till boskapsuppfödning eller plantageodling av exportgrödor som kaffe, bananer, soja (som bla blir djurfoder i Sverige) och palmolja (som också används som djurfoder samt som mat och bränsle). Som konsumenter av dessa produkter är vi i Sverige indirekt skyldiga till att regnskog avverkas. Bästa sättet att inte av misstag medverka till regnskogsavverkning är att välja KRAV-märkt mat, och givetvis att inte köpa tropiskt trä. Läs mer om detta under ”Hjälp Rädda Regnskog”. Ett annat hot mot skogen är illegala avverkningar och uppodlingar av människor som inte äger marken. På längre sikt är klimatförändringarna ett stort hot mot världens regnskogar.

 

Vilka träslag bör man bojkotta för att skydda regnskogen? Vilka certifieringar kan man lita på och kräva när man handlar trä till exempelvis möbler?

Det finns problem kopplade till tropiskt trä som gör att man som konsument inte kan veta om det är hållbart producerat eller inte, exempelvis är en del av det trä som importeras till Sverige illegalt avverkat. Därför är det bäst att välja nordiskt trä (även ur klimatsynpunkt, för att undvika transporterna). Om man absolut ska köpa tropiskt trä så ska man välja FSC-certifierat (Forest Stewardship Council). Det gäller även svenskt trä! Naturskyddsföreningen har en guide på sin hemsida:

Länk till Naturskyddsföreningens sida om träslag

 

Hur arbetar ni för att bevara regnskogen förutom att köpa den?

Genom vår samarbetspartner i Ecuador, Fundacion Cambugán, jobbar vi för att lokalbefolkningen ska kunna samexistera med regnskogen på ett hållbart sätt, för att förbättra relationerna människoa – miljö. Det ordnas kurser i ekologisk odlingsteknik och miljöutbildningar för skolor. Skolelever har även hjälpt till att plantera träd. Planer finns på att starta plantskolor och återbeskogningsprojekt. I Sverige jobbar vi med att sprida kunskap om regnskog och vad vi svenskar kan göra för att rädda den.

 

Hur kan regnskogen vara så billig?

Mark i många länder är ju fortfarande billigt, med våra mått mätt. Att Cambugánskogen finns kvar fortfarande, som en liten rest i ett i övrigt uppodlat landskap, beror bland annat på att den är otillgänglig och därmed svår att avverka. Det finns inga vägar och terrängen är ohyggligt kuperad, med branta bergssidor och djupa dalar. Detta medför att en exploatering innebär en ganska stor investering. Dessutom är regnskog inte så värst värdefull per hektar för avverkning, eftersom artrikedomen medför att de trädarter man är ute efter blir så uppblandade med andra att man får ta ner väldigt mycket skog för att få tag i dem. Därför har man ofta i första hand bara tagit enstaka träd av de arter som går att sälja, typ mahogny, och så att säga dammsugit skogen på dem. I delar av Ecuador är mahognyn nästan helt borta i den regnskog som inte har någon form av skydd. Själva träden inbringar ofta förvånande lite pengar i första ledet, för att sedan öka i värde till stora summor i förädlings- och exportleden. För att hela skogen ska avverkas måste det därför ofta finnas en efterfrågan på marken också – förutom timret – t ex för att använda den till jordbruk eller plantager av exportgrödor: oljepalmer, bananer, kaffe, etc. Då krävs ännu större investeringar, vilket i många fall bara kan åstadkommas av utländska bolag.